Ungdomars matvanor

Hur äter ungdomar i Sverige och i Europa

Det gemensamma mellan europeiska och svenska ungdomars matvanor är att man äter för lite frukt och grönt och mjölkprodukter. Dessutom äter ungdomarna mycket mer kött, fett och sötsaker än rekommenderat. Intaget av mättat fett (SFA) och salt (Na Cl) är högre än aktuella rekommendationer.

 

Ungdomen är en period i livet då det under en kort period sker många viktiga, både fysiologiska och psykologiska, förändringar. Förändringarna påverkar både näringsbehovet och beteenden omkring mat och måltider. Stillasittande och obalanserad kost i barn- och ungdomen verkar programmera och påverka oss ända in i det vuxna livet. Kostrelaterade sjukdomar, de ”icke-smittsamma-sjukdomarna” (non-communicable-diseases), som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes (kardiometabola sjukdomar) verkar ha sin början i det tidiga livet, för att sedan utvecklas vidare under barn- och ungdomsåren – om vi inte gör något... Och vi kan göra mycket själva eftersom mycket handlar om bra mat och träning.

 

Hur äter vi?
Det gemensamma mellan europeiska och svenska ungdomars matvanor är att man äter för lite frukt och grönt och mjölkprodukter. Dessutom äter ungdomarna, enligt HELENA-studien, mycket mer kött, fett och sötsaker än rekommenderat. Intaget av mättat fett (SFA) och salt (Na Cl) är högre än aktuella rekommendationer. 

Det är inte bara ungdomar som äter för lite frukt och grönsaker. Mindre än 10 % av invånarna i Gävleborgs län äter frukt och grönt enligt rekommendationerna som är "minst 500 gram" per dag.

I Gävleborgs län är intag av kostfiber jämförbart med riket men lägre än rekommenderat intag. Intag av fullkorn är lägre i Gävleborg jämfört med riket och lägre än rekommenderat intag.

Mer om kostintag i Hälsingland och Gävleborgs län.

 

Bra kostmönster
Råd om bra kostmönster, dit hälsosam nordisk kost och medelhavskost räknas, har visat sig bra för livslång hälsa. Dessa kostmönster räknas även som bra för miljön.

Bra mat för idrott
Trötthet och orkeslöshet eller att inte kunna prestera på topp i sin idrott kan vara en följd av ett för lågt energiintag. För många ungdomar som tränar och tävlar är - tillräckligt mycket mat - rätt sammansatt mat - och mat på rätt tid - viktigt för både prestation och kort- och långsiktig hälsa. 

 

 

 

Riksmaten ungdom - Sverige

HELENA-study - europeiska ungdomar