Kostintag hos europeiska ungdomar

HELENA - Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition i Adolecence

Ungdomen är en period i livet då det under en kort period sker många viktiga, både fysiologiska och psykologiska, förändringar. Förändringarna påverkar både näringsbehovet och beteenden omkring mat och måltider. Stillasittande och obalanserad kost i barn- och ungdomen verkar påverka oss ända in i det vuxna livet. Kostrelaterade sjukdomar, de ”icke-smittsamma-sjukdomarna”, som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes (kardiometabola sjukdomar) verkar ha sin början i det tidiga livet, för att utvecklas vidare under barn- och ungdomen – om vi inte gör något.


HELENA-studien (Healthy Lifestyle by Nutrition in Adolescence), är en europeisk studie som undersöker kosten betydelse för hälsan i ungdomen. I studien ingår europeiska ungdomar (12,5–17,5 år) från 10 europeiska länder där Grekland, Tyskland, Belgien, Kreta, Frankrike, Ungern, Italien, Sverige, Österrike och Spanien är representerade. Totalt ingick 3528 ungdomar, varav 1845 kvinnor i studien.


Syftet med HELENA-studien är att sammanställa huvudresultaten som rör nutritionell programmering och näringsbetingade sjukdomar, kostintag, livsmedelsintag, livsmedelspreferenser, fysisk aktivitet, antropometriska data som vikt, midjemått och längd, serum togs för lipid- och glukosmetabolism. Vitamin- och mineralstatus, inflammationsmarkörer, fitness och genetisk polymorforism mättes och vitaminstatus hos europeiska ungdomar (12,5–17,5 år) från 10 europeiska länder och städer. Dessutom genomfördes en attitydundersökning, ett kunskapstest om kost och hälsa och ett frågeformulär om upplevd stress fylldes i.


Studien är en tvärsnittsstudie där deltagarna registrerade både kostintag och fysisk aktivitet under två 24-timmars perioder. Dessutom gjordes fysiska undersökningar som längd, vikt, midjemått, skinfold thickness, BMI och kroppens fettprocent. Även blod och saliv samlades.

I studien ingick också att utveckla teknik och andra vetenskapliga metoder för att all data skulle kunna samlades in med standardiserade metoder och ge pålitliga och jämförbara data för europeiska ungdomar.


Nyckelfrågorna i HELENA-studien är;
• Livsmedels- och näringsintag hos europeiska ungdomar
• Kunskap om kost och hälsa (nutrition) hos europeiska ungdomar
• Förekomst av övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar hos ungdomar i Europa
• Dyslipedemia
• Insulinresistens
• Vitamin och mineralstatus hos europeiska ungdomar
• Hur immunsystemet fungerar i relation till nutritionell status
• Fysisk aktivitet och fitness (hjärtat, lungor och musklers kapacitet) hos europeiska ungdomar
• Genetisk variation och phenotype heterogeneity in european adolescent
• Utveckla en datorbaserad livsstilsutbildning för intervention hos europeiska ungdomar


Livsmedels- och näringsintag hos europeiska ungdomar

Livsmedel
Ungdomarna i HELENA-studien äter hälften av den rekommenderad mängden frukt och grönt och mindre än två-tredjedelar av den rekommenderade mängden mjölkprodukter. Ungdomarna äter mycket mer kött, fett och sötsaker än rekommenderat.
Det finns inget samband mellan äggkonsumtion och lipidprofil, insulinresistens, blodtryck, eller fetma.
Den vanligaste drycken, räknat som mängd i milliliter, bland europeiska ungdomar är vatten sedan följer sockersötade drycker (läskedryck, sportdryck, fruktdryck <100% fruktjuice), fruktjuice (100 % fruktjuice) och söta mjölkdrycker (chokladmjölk, smaksatta yoghurtdrycker). I hälften av länderna bidrog den sockersötade drycken med mest energi av de undersökta dryckerna. I Sverige bidrar lättmjölk och fruktjuice med mest energi av undersökta drycker, enligt HELENA-studien, medan söta mjölkdrycker och 3 % -mjölk gav ett lågt bidrag till svenskarna ungdomars totala energiintag.


Frukostätare
Hälften av ungdomarna i HELENA-studien åt frukost regelbundet och de som åt frukost hade lägre kroppsfett jämfört med de som inte åt frukost. Frukostätarna hade en högre ”kardiorespiratorisk fitness” vilket är ett mått på hjärta, lungors och musklers kapacitet vid träning som exempelvis löpning och cykling.


Om fett och salt
Intaget av mättat fett (SFA) och salt (NaCl) är för högt och intaget av fleromättat fett (PUFA) är för lågt jämfört med aktuella rekommendationer.


Om vitaminer
Intaget av vitamin D, folat, jod och fluor beräknat från insamlade kostdata i HELENA-studien var lågt jämfört med aktuella rekommendationerna.
En analys av insamlat blod och plasma visades att 75% av de undersökta ungdomarna hade en otillräcklig koncentration av vitamin D, vitamin B6 (20 %), i plasma (35 %) och otillräckligt koncentrat av folat i röda blodkroppar (30 %).
15 % hade brist på folat i plasma (brist definieras här som <10,2 nmol/L), brist på vitamin D (15 %), B6 (5%) och brist på beta-karoten (25%).

Viktigt att notera är att 71 % av flickorna i HELENA-studien hade folatnivåer i de röda blodkropparna under den rekommenderade nivån för att minska risken för neuralrörsdefekt hos bebisar. 


Enligt den svenska ”Riksmaten ungdom” har 15% av ungdomarna på gymnasiets årskurs 2 risk för brist på D-vitamin enligt analyser av plasma och 32 till 48 % hade plasmanivåer under 50 nmol/L vilket visar på en risk för otillräcklig status. Enligt ”Riksmaten ungdom” hade mellan sju och 26 % en låg nivå av plasmafolat (i Riksmaten ungdom definieras <6,8 nmol/L som låg status).


Mineralämnen
Intaget av jod är tillfredställande för både pojkar och flickor enligt i Sverige enligt analys av urinprov. I Sverige finns ingen rekommendation för intag av fluor


Inflammationsmarkörer
HELENA-studien visar att kost påverkar den låggradiga inflammationen även hos ungdomar. Ju mer bröd (typ av bröd beskrivs ej), choklad, smör, kolsyrade drycker, kött, kakor och sötsaker, och ju mindre margarin (omättat fett), grönsaker, frukt och fisk kosten innehåller - desto högre är den låggradiga inflammationen / mer aktivitet på inflammationsmarkörerna. Den metabola statusen (blodsockerreglering och blodfett) samt BMI är korrelerade till inflammationsmarkörer.

Stress
Att stress påverkar kostvanor var en hypotes i HELENA-studien. När studiens Kostkvalité-Index-för-ungdomar jämfördes med upplevd stress visades att upplevd stress var en oberoende faktor för bra kostvanor och slutsatsen blev att stress påverkar matvanorna och att förebygga stress är en viktig faktor för bra kostvanor.


För redan överviktiga eller feta ungdomar visade sig följsamhet till medelhavskost vara ett fördelaktigt kostmönster för att bevara metabol hälsa (bra blodsockerreglering och bra nivå på blodfetter).