Energi

Energibehovet kan variera mellan 1 500 kcal och 10 000 kcal per dygn hos en människa beroende på vad vi gör. En person med stillasittande livsstil har ett lågt energibehov medans våra längdskidåkare kan göra av med 10 000 kcal på dag under hårda träningsperioder eller under ett Vasalopp.

Kroppens energilager

Kroppens energibildning

Att mäta energiförbrukning

 

Variationen beror på ålder, vikt, kön samt intensiteten på den träning eller tävling som utförs och hur länge den pågår. Energibehovet kan ibland vara högre under träningsperioder än under själva tävlingen beroende på hur man planerar och genomför träningen. Teknikträning är oftast inte lika energikrävande som konditions- och styrketräning.

Energi till träning och tävling kommer från mat och dryck som på olika sätt lagras och omsätts i kroppen.

Kolhydrat lagras som glykogen, fett som kroppsfett och protein som byggstenar i olika vävnader som i bland annat muskler.

För nörd: Energilagren är adenosintrifosfat (ATP), kreatinfosfat (CP), glykogen (kolhydrat), fett och protein. Fett- och proteinlagrens storlek är inte begränsande för uthållighetsarbete, medan däremot glykogenlagren anses vara det.