Just-in-time-technology - Energi till snabba rusher

Kolhydrat, fett och protein från mat tas upp och lagras i kroppen på olika sätt. Fett och kolhydrat är de främsta energikällorna men även proteinet kan vid vissa tillfällen användas som energikälla även om några av proteinets främsta uppgift är att reparera och bygga upp muskelceller. 

 

För att snabbt kunna klättra upp i ett träd eller springa ifrån en fiende eller ett farligt djur har vi ett litet och lättillgängligt energilager - ATP, (adenosintrifosfat), och CP, (kreatinfosfat) i muskeln. ATP och CP tillsammans räcker dock bara till 5-10 sekunders hårt arbete, lagom för att klättra upp i ett träd. Behövs en längre språngtur (någon minut) för att komma undan fienden så måste glykogen spjälkas (anaerob process) för att ge nytt ATP. Nackdelen med spjälkning är att mjölksyra bildas med muskelstumhet som följd. - Men fördelen är att vi förhoppningsvis överlever!

Om vi räddat oss från faran och sitter där i trädet och flåsar tar vi in nytt syre som antingen kan omvandla mjölksyran till nytt glukos och sedan till glykogen eller användas för vidare energiutvinning, och vi är snart redo för en ny fight.

För att fylla på glykogenlagren skall kosten vara kolhydratrik.

 

 

 

 

 

 

 

 

Anaerob och aerob energiframställning

Det finns två sätt för kroppen att framställa energi till muskelarbete, anaerobt och aerobt. Aerob betyder att det finns tillräcklig tillgång på syre i muskeln för förbränningen och slutprodukterna blir energi, koldioxid och vatten.

Om det inte finns tillräcklig tillgång till syre (anaerobt) spjälkas glykogen och det bildas förutom energi, koldioxid, värme och vatten även mjölksyra. Energin används till att bilda nytt ATP.

Den anaeroba energiframställningen sker i cellvätskan (cellens cytoplasma) medan den aeroba förbränningen sker i mitokondrierna.