Lärare

"Den femte upplagan av de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) lyfter fram helheten i kosten. Rekommendationerna beskriver kostmönster och näringsintag som, i kombination med tillräcklig och varierad fysisk aktivitet, är optimala för kroppens utveckling och funktion och som bidrar till att minska risken för vissa kostrelaterade sjukdomar. NNR grundas på det aktuella vetenskapliga kunskapsläget och en samlad bedömning av tillgänglig evidens".

Läroplan för gymnasieskolan

Enligt läroplan för gymnasieskolan skall elever förstå kostens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Studera

Ett sätt att uppnå läroplanens mål är att studera kostmönster - både hälsosamma och de mindre hälsosamma. Och om man ser till hälsingarnas matvanor - och om vi ska bidra till minskad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar – så handlar det om att äta mer frukt & grönt, mer fullkorn & fiber, och välja bättre fettkvalité.  

Studera den hälsosamma nordiska kosten som är ett medelhavsliknande kostmönster. Vilka livsmedel är typiska nordiska livsmedel? 

Vilka näringsämnen är viktiga för en bra hälsa i allmänhet?

I vilka livsmedel finns dessa näringsämnen?

Hur äter vi i Hälsingland?

Hur ser kostintaget ut hos ungdomar i Sverige och Europa?

Vilka kostrelaterade sjukdomar är vanliga i Hälsingland. 

Vilka riskfaktorer för "non-communicable-diseases", det vill säga, "icke smittsamma sjukdomar" kan vi påverka med kostförändring?

Planera lektioner med hjälp av "Vad tycker du?"

Med hjälp av attitydundersökningen "Vad tycker du?" kan studenternas aktuella bakgrundskunskap och attityder till kost och hälsa beaktas vid planering av lektionerna.

• Be studenterna genomföra attitydundersökningen "Vad tycker du"? Studenterna kan mejla sina svar till sig själv eller till dig som lärare. Längst ner i formuläret "Vad tycker du?" finns ett utrymme för att fylla i en mejladress.
  
  
• Gå igenom svaren från attitydundersökningen "Vad tycker du?". Välj ut ett eller flera teman för en eller flera lektionen.
  
  
• Ett stöd till dialog om resultatet från attitydundersökningen med hänvisningar och tips till vidareläsning finns. 
  
  

För hotell- och restaurangutbildningar

Världshälsoorganisationen, WHO, har identifierat ”Medelhavskost” och ”Nordisk kost” som hälsosamma kostmönster och viktiga i kampen mot en ökad ohälsa. I en rapport sammanställer WHO de bevis som finns från forskningen och som ligger till underlag för den slutsatsen. WHO poängterar behovet och vikten av att översätta all denna kunskap om sund mat till handling, - alltså hur får vi människor att äta den hälsosamma maten?

Där kommer framtidens kockar att ha en stor betydelse! Eftersom uteätandet ökar i landet och lunchgäster har önskemål om att kunna välja hälsosamma lunchalternativ som passar in i en hälsosam livsstil kan ett studietema vara "hur gör vi lunchen sundare" och där inspireras av medelhavskost och medelhavsliknande kostmönster där hälsosam nordisk kost ingår. 

För idrottsgymnasium

Även om det vanligaste problemet för många människor idag är ett för högt energiintag från mat i förhållande till energiutgift för fysisk aktivitet så finns individer och grupper, ofta inom idrott, som har svårt att täcka sitt energibehov. För den som idrottar betyder ett energiunderskott att idrottaren inte alltid kan tillgodogöra sig träningen och sedan genomföra tävlingen på bästa sätt.

Ett hälsosamt kostmönster är grunden i en hälsosam livsstil. Men den som tränar för att tävla eller är en elitmotionär kan behöva anpassa sitt kostintag under krävande  tränings- eller tävlingsperioder. Ett ökat energibehov, krav på kolhydratrik kost gör att måltiderna bör tränings- och tävlingsanpassas.

Diskutera: Finns det någon/några fördelar med att välja en kost baserad på nordiska livsmedel?

Praktisera: Om möjligt - praktisera något från Laga, testa & prova