Koka kål på vetenskaplig grund

Vegetariskt • Grönsaker • Vetenskapstips • Antioxidativrika

Depositphotos_217525538_m-2015 korsblommiga växter.jpg

Vitkål, grönkål, rödkål, savoykål, pak choi, brysselkål, blomkål, broccoli och kålrabbi, rovor är några av alla som tillhör familjen korsblommiga växter som även kallas kålväxter.

Alla korsblommiga växter innehåller ett ämne som heter glukosinolater. När man skär i tex kålrot eller annan som tillhör familjen frigörs ett enzym, myrosinas, som finns i cellväggen. Enzymet reagerar med glukosinolaterna och det bildas många nya ämnen. Ett av de ämnen som bildas heter sulforafan vilket i studier (cell- och djurstudier) visat sig döda vissa cancerceller.
Forskare tror att att sulforafan ökar produktionen av vissa enzym som kan bryta ner cancerogena ämnen.

Observera att de flesta vetenskapliga studier i ämnet är gjorda på möss, men forskning pågår om hur människan påverkas. 

Och i väntan på mer resultat kan vi koka kål på det bästa sättet vi vet just nu!

 

Så här gör du

Principen att tillaga kål

Ansa, skölj och skär kålen i mindre bitar. Låt bitarna vila 40 minuter innan den läggs i kokande, lättsaltat vatten. Koka mellan 3 och 5 minuter beroende på hur stora bitarna är och hur du önskar soppkonsistensen. Eller - känn med en sticka, de skall ha tuggmotstånd. 

Om man kokar för tätt inpå när kålen skurits upp bryts det värmekänsliga enzymet myrosinas ner och kan inte bistå vid bildning av sulforafan. Och istället för sulforofan bildas andra ämnen som ger kokt kål en lite illaluktande doft.

Broccolisoppa på färsk broccoli     Broccolisoppa på fryst broccoli